Kurser är en investering i medarbetarens kompetens och i organisationens utveckling men det kan också ta mycket resurser i anspråk. Förutom eventuella kursavgifter och resekostnader så kostar det i tid - både för kurshållaren och kursdeltagaren. Detta gäller även om kursen hålls digitalt. Att människor dessutom tenderar att glömma mycket av det de får lära sig under ett utbildningstillfälle gör det ännu kostsammare, i förhållande till vad man får tillbaka. 

Ett genomtänkt kursupplägg, som kombinerar olika typer av lärande, hjälper till att maximera kursens effekt och därmed också värdet av investeringen.

Inför utbildningstillfället

Ett vanligt hinder för en effektiv utbildning är att deltagarna befinner sig på olika nivå och att innehållet därför inte är relevant för alla. En stor del av kursen kan gå åt till introduktion på en grundläggande nivå som många av deltagarna redan behärskar - det vill säga både deltagare och utbildare lägger i onödan tid på att upprepa saker man redan känner till. Samtidigt kan det finnas risk att kurshållare lägger sig på en nivå som är för hög för vissa andra deltagare, och som därför får svårt att hänga med.

Lösning: Skapa en digital guide som ger introduktion och förförståelse för ämnet. Att titta på den är obligatorisk inför tillfället, och på så sätt kan utbildningen starta på en högre nivå, som är samma för alla. De som redan har bra förkunskaper kanske kan skumma igenom guiden lite snabbt medan de med mindre förkunskap kan lägga lite mer tid. 

Som alternativ kan man erbjuda deltagarna ett kunskapstest inför utbildningstillfället, som säkerställer att man har den grundläggande förförståelse som behövs. De som inte klarar testet erbjuds automatiskt en guide som ger dem möjlighet att läsa på.  

Under utbildningen

Det är lätt att fastna i fällan att fylla utbildningar med allt sådant som "kan vara bra att kunna". Här är det viktigt att för varje moment utvärdera vad som är kritisk kunskap, som bör ingå i kursen - och vad som snarare är något som deltagaren lika gärna kan ta till sig efteråt, under arbetsdagen i samband med att de utför sina arbetsuppgifter. Det vill säga, vad är snarare how to-information som passar bättre som kortare guide än i en kurs? 

Lösning: Fokusera inte på detaljer utan snarare ett övergripande värde eller bakgrund om ett visst område. Lägg tid på gemensam diskussion och övningar. Avsluta med att berätta för deltagarna vilken information som finns tillgänglig i efterhand och hur man hittar den. 

Efter utbildningen

Risken är stor att man redan dagen efter ett utbildningstillfälle har glömt en hel del av det man fick lära sig och att man efter några månader till och med har glömt det mesta - om inte kunskapen repeteras eller omsätts i praktiken.

Lösning: se till att det finns ett digitalt läromaterial, paketerat i lätthanterliga mindre bitar -  mikrolärande - som man enkelt kan hitta till i efterhand. Det är användbart både för när man behöver repetera en enskild del och om man vill fördjupa sina kunskaper på egen hand - och lära sig mer än det som inte hanns med under utbildningstillfället. 

Motivationen att lära sig nya saker är faktiskt som störst i de konkreta situationer där kunskapen behövs. Det är till exempel ganska ointressant att i detalj plugga in vägbeskrivningar - men när man är på väg någonstans är det bra att snabbt kunna hitta till vägbeskrivningen!

Sammanfattningsvis vill vi uppmuntra till att fundera över vilket upplägg som är bäst för utbildningar som ska genomföras: vad kan man lära sig före utbildningstillfället, vad lär man sig bäst under utbildningstillfället och vilket stöd bör finnas tillgängligt efteråt?

När man planerar utbildning utifrån synsättet att lärandet är en kontinuerlig process kommer man spara resurser - samtidigt som man ger medarbetare både bättre kompetensutveckling och stöd i det vardagliga arbetet.

Står ni inför ett förändringsprojekt? Vår plattform ger stöd i hela implementationsresan