Vi använder cookies för att se till att webbplatsen fungerar som avsett och för att samla in statistik om dess användning så att vi kan förbättra din upplevelse.

Acceptera
InfoCaption
Prova på gratis

Om att införa någonting nytt

Vi har alla massor att göra om dagarna och det ges kanske inte så många tillfällen att reflektera. Med tiden blir det rutiner av saker som när vi först fick våra arbetsuppgifter fann nya och kanske obegripliga. Det är bra att få rutin, man blir snabbare och bättre på vad man gör. Men där finns också fällor. Man slutar gradvis att ifrågasätta och förbättra vad man gör. När andra kommer med förslag till förbättringar eller ifrågasätter så kanske man inte har tid att ta till sig frågan riktigt och då löper man risk att missa en kanske viktig förbättringsmöjlighet.

Två gråttmänniskor kämpar med att dra en kärra med fyrkantiga hjul. En tredje försöker ge dem runda hjul, varpå dom andra två säger "Nej tack, vi är för upptagna".

Tyvärr händer detta oftare än man tror...

Hur nya saker blir etablerade och sedan gamla

Det tar tid för nya idéer, paradigm och förändringar att slå igenom. Den vetenskapliga teorin ”Diffusion of Innovation” (och dess kusin hypekurvan) framtagen på 1960-talet av Everett Rogers är ofta ansedd som en bra modell för att beskriva hur människan tar till sig nya saker, gör dem till en del av sin vardag för att sedan betrakta dem som gamla och förlegade.

Just diffusion of innovation tog fasta på hur jordbruket moderniserades under förra århundradet och parallellerna till bland annat digitaliseringen är slående. Det mest omskrivna är det ökända ”gapet” (även känt som The Chasm) mellan uppfinnare och tidiga användare (early adopters) å ena sidan och mer pragmatiska användare å andra sidan. Här har många idéer och företag dukat under eftersom dess uppfinnare inte haft tålamod att vänta på att en kritisk massa ändra sina beteenden…

En illustration av "Hype"-kurvan.

Diffusion of Innovation visar hur 2.5 % av befolkningen utgör uppfinnarna, sedan kommer de tidiga användarna på 12.5 %. Dessa två grupper gillar nya saker och har överseende med t.ex. barnsjukdomar eller saker som inte riktigt fungerar. Resterande del av populationen kräver dock att saker fungerar och att de har en bevisad, ofta ekonomiskt försvarbar nytta. Denna dynamik påverkar väldigt mycket hur vi tar till oss inte bara nya tekniker och produkter utan även nya arbetssätt och metoder.

Förändring kräver acceptans och jävlaranamma

Hur gör man då för att införa något nytt, till exempel i en verksamhet som har blivit inbiten i sina rutiner? Det visar sig gång på gång att vi människor behöver tre saker för att verkligen kunna genomföra förändringar. Finns dessa tre går det inte att hejda. Men finns bara en eller två brukar det inte gå så bra för den som vill ändra något. De tre sakerna är

  • En vision eller ett mål för vad vi vill uppnå
  • En acceptans för nuläget / utgångsläget, samt
  • En övertygelse, tålamod och uthållighet att nå målet.

Acceptans för nuläget är extra intressant; det är ju inte sällan så att det kan vara svårt att acceptera andras motstånd mot de egna idéerna. Men med fötterna på jorden och en nykter syn på vad omvärlden kan tänkas vilja vara med på så är det bara att sätta igång och jobba. Att bygga acceptans för den förändring du vill genomföra.

Kontakta

InfoCaption

Vi på InfoCaption är ett gäng entusiaster som sysslar med kunskapsdelning, Performance Support, e-learning och mycket mer.

Ta gärna kontakt med författaren för att diskutera om något i artikeln.

Nils Erik Wallman InfoCaption

Nils Erik Wallman