Google är en av våra viktigaste källor till kunskap. Med hjälp av sökmotorer på internet har kunskap blivit tillgänglig - var som helst och när som helst. Har det förändrat sättet vi lär oss på? Är det en positiv förändring eller har det gjort oss dummare?
Har Google gjort oss dummare?
Google har ända sen starten av 2000-talet varit klassat som ett av världens starkaste varumärken, så starkt att företagsnamnet har blivit ett verb (att googla). Med ständigt förbättrade sökalgoritmer är de flesta webbsidorna i världen sökbara för vem som helst via Google. Det har lett till att Google är en av de viktigaste källorna till kunskap för många utav oss.
Hur påverkar det här vår hjärna? Leder det till att vi förhåller oss till kunskap på ett annat sätt än tidigare? Dessa var några av de frågeställningar som ett forskarteam från Columbia och Harvard försökte att få svar på i sin studie "Google Effects on Memory: Cognitive Consequences of Having Information at Our Fingertips".
Studien visar bland annat att vi har en tendens att söka upp svaret på en fråga även om vi redan vet svaret. Den visar också att vi i väldigt stor grad snarare lär oss var vi hittar kunskapen, än att vi lär oss själva kunskapen - också kallat ”Google-effekten”. Detta har fått många att fråga sig om tillgängligheten håller på att göra oss dummare. I den här artikeln kommer vi inte fokusera så mycket mer på just den frågan, men enligt studien verkar det som att effekten kan bli att vi frigör kapacitet till mer kreativt tänkande.
Performance Support som utbildare
Istället tar vi en titt på hur sökandet efter information kan (och bör) påverka utbildandet i arbetslivet, och det är här Performance Support kommer in i bilden. Performance Support anses av många vara en "game-changer" inom lärande. Vad är det som gör det så annorlunda? Den största och viktigaste skillnaden gentemot mer traditionella former av utbildning, är att man skiftar fokus från kurser till läromedel som är lättillgängliga för medarbetaren hela tiden. Tanken är att man i arbetslivet ska kunna agera precis så som vi gör på fritiden, dvs. att en snabb sökning ger oss svar på det vi vill veta, precis när behovet finns där.
Läs mer om Performance support här
Five moments of learning need
Bob Mosher och Conrad Gottfredson är två av de pedagoger som har arbetat längst med Performance Support. De har definierat fem tidpunkter då det finns behov för att lära sig något i arbetet. Dessa tillfällen kallas "Five Moments of Learning Need (Fem tillfällen av lärbehov)” och flera av dem är tätt bundna till själva utförandet av arbetsuppgifter.
Läs mer om Five Moments of Learning Need här
De fem tillfällena av lärobehov innefattar att lära sig något nytt (New) , lära sig mer (More), förbereda sig på en förändring (Change), lösa problem (Solve) och utföra något (Apply). Vi ska nu gå in på hur Google-effekten kan påverka tillfället Change på ett positivt sätt. Förändringar betraktas ofta som svåra att lyckas med. Det vi utför regelbundet kommer till slut bli automatiserat. De flesta har antagligen upplevt situationer av automatisering, som när vi kör bil på en bekant sträcka och inte ens tänker på körandet. Istället är det som att vi har en autopilot som kör.
Lära om på nytt
Vid förändring av en inlärd uppgift behöver vi aktivt ”avlära oss” innan vi kan lära om på nytt. Ju hårdare kunskapen är inlärd, desto mer aktivt måste vi jobba för att ändra den. Andra uppgifter, som vi ännu inte har automatiserat genom repetition, kan vi istället behöva lära oss mer om. Arbetssättet för dessa uppgifter är det mycket enklare att ändra på med hjälp av Google-effekten och särskilt när vi har stöd av Performance Support i verksamheten.
När kunskapen vi har behov för är tillgänglig där vi behöver den har vi inte längre samma behov av att komma ihåg hur en uppgift ska utföras, det räcker med att veta var vi hittar svaret. Då ökar också sannolikheten att uppgiften utförs rätt varje gång, även om tillvägagångssättet ändras. Det här sättet att arbeta på leder också till att många kurser kan ersättas av Performance Support och de kurser som hålls kan kompletteras av Performance Support som stöd i vardagen.
Tabellen ovan visar skillnaden mellan syftet för traditionella utbildningar och det för Performance Support.
Performance Support i praktiken
Förändringar i system, rutiner och processer är något vi ständigt måste förhålla oss till i vår arbetsvardag. Ett exempel på detta är hur Talantechs kunder använder deras system. Talantech är ett webbaserat rekryteringssystem med 1400 kunder i mer än 50 länder. De flesta användarna av Talantech använder systemet med väldigt ojämna mellanrum, från några gånger per år till några få gånger under arbetslivet. När användandet är så sporadiskt är det onödigt att försöka komma ihåg hur olika funktioner i systemet fungerar. Med stor sannolikhet har gränssnittet ändrats sen sist du gjorde samma sak, eller så har kanske hela processen blivit förenklad.
Talantech har löst detta genom att skapa guider och handböcker som har gjorts tillgängliga som Performance Support - så få klick som möjligt från där användarna befinner sig. Att guiderna spelas flera tusen gånger varje dag och att de får feedback från kunderna om "support i världsklass" bekräftar att det har varit en succé för Talantech. Det har också markant minskat antalet inkommande ärenden till deras support.
Avslutningsvis
Intåget av sökmotorer som Google har förändrat vårt sätt att ta till oss kunskap. Vi fokuserar inte lika mycket på att komma ihåg utan snarare på var vi hittar kunskapen. Tack vare Performance Support har vi tillgång till information precis när vi behöver den. Kanske är det så att vi börjar agera som de allra smartaste alltid har gjort? Det finns en anekdot om Einstein där en av hans kollegor bad om hans telefonnummer. När Einstein sträckte sig efter sin telefonbok frågade kollegan om han inte kunde sitt eget telefonnummer varpå Einstein svarade: Memorera aldrig något du kan slå upp i en bok.
